MinaFinaNoveller

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Vi öppnar dörrarna och går in , hela aulan var fullpackad vi var förmodligen sist men de hade inte börjat än. Vi satte oss längst bak med några andra och efter ca 5 min började de prata , jag skulle tro att den var rektorn som började prata hon -det var en kvinna- pratade länge och det var inte så underhållande så jag och Anna tog diskret på oss våra hörlurar och började lyssna på 1D nya album som hade släppts för 2 dagar sedan.

 

Efter kanske 1 och en halv timme var hela cermonin klar och vi kunde gå till en slags "samling" innan lunch. Jag och Anna hade som tur var hamnat i samma basklass! Vi var överlyckliga. Vi hade även spanska, matte och musik tillsammans.

När jag kom in möttes jag av en obehaglig överraskning , blondinen från korridoren var där. Jag bönade för mig själv att hon hade gått fel , men nej hon satt kvar på sin plats vid fönstret och avbröt inte sitt samtal med en annan blondin bakom sig. jag kan inte fatta att jag kan ha sådan tur att vi kom i samma klass! Alltså seriöst , vad är oddsen? Det var 400 stycken elever på skolan och 150 stycken i ettan och jag måste hamna i samma basklass som henne? Jag tog platsen så långt bort från henne som möjligt och Anna följde efter och satte sig brevid mig.Hon såg som vanligt direkt att jag var irriterad och höjde ett ögonbryn. Jag pekade i riktning mot blondinen och hon vände på sig för att kolla. Precis då vände sig blondinen åt vårat håll och mötte min blick. Hon rynkade ögonbrynen och hennes blick mörknade. Men det blev inget mer än så för just då kom läraren in i rummet. 

-Good morning, pupils! 

-God morning miss!

Kvinnan var om jag skulle gissa runt 40 och såg almänt snäll ut när hon log mot oss.

-My name is Alicia Brenton, but you can call me miss Branton. I'm your tutor! And i'm also the spanish-teacher for the most of you, who here read spanish?

Jag och Anna höjde händerna och till min stora förskräckelse gjorde blondinen det också,

Jag såg även att några andra höjde händerna, bland annat en riktigt söt kille! allsså då menar jag riktigt söt! Jag såg honom från sidan och bara då såg han riktigt snygg ut, och britisk!

Jag knuffade till Anna och kollade på henne och pekade diskret bakom mig för att hon skulle förstå. Anna kollade över axeln på mig och nickande upskattande, sedan....vinkade hon till min stora förvåning. Jag vände mig om och sång att kille såg på oss. Jag tog tillfället i akt och log mitt flörtigaste leende. och till min stora glädje besvarades det. Nu när jag såg hans ansikte kunde jag konstatera att jag hade fel. Han var inte söt, han var DÖ SNYGG!

Jag vände mig tillbaka till Anna och vi blinkade åt varandra och fnissade lite grann. Detta var det bästa med oss, vi lät inte killar komma imellan våran vänskap. Visst det kunde uppstå lite gräl ibland men det löste sig alltid. Och vi fanns alltid där för varandra om man fått sitt hjärta krossat. Detta var det mest för Anna för jag var aldrig så modig att jag vågade säga en kille att jag gillade honom och om jag ska erkänna så hade jag varken förlorat min oskuld eller änns fått min första kyss, för jag tycker inte att en puss på munnen när man var 10 räknas riktigt. Men jag brydde mig inte , jag väntade på den rätta. och såklart ville jag bli Niall's speciella prinsessa! vem ville inte det? Men jag hade inga problem med att spana in killar för det!

Jag vänder uppmärksamheten frammåt igen lite generad för att ha varit så ouppmärksam. Miss Branton hade tydligen precis berättat om sig själv och delade ut scheman.

-Miss Johansson and miss Martineau it's wonderful to have two lovely ladies like you in my class! You also have spanish, am I right?

- yes miss Branton, that's right, svarade Anna på sin korekt brittiska engelska. Själv kan jag bara prata på amerikansk engelska , så ni kan fatta hur avensjuk jag är!

- Oh , like your accent! But you're not from England, right?

-No miss Branton, we're not. I and lotta are from Sweden, sa Anna och log.

- Oh , Sweden is wonderful! My sister livs there , it's really beautiful! Lotta? Is that a normal Swedish name? Frågade Miss Branton.

-My real name is Charlotta, but you can call me... eh... Char, yhe Char it's okey... miss Branton, la jag snabbt till. Miss Branton nickade och gick sedan vidare till nästa person. Anna vände sig mot mig och log.

-jasså Cher...

-Nej inte Cher, Chaaar! Sa jag och vi skrattade.

 

Efter lektionen gick vi mot matsalen, lunch! Äntliogen , jag var vrålhungrig!

Vi pratade högjut om One directions nya album medans vi tog mat och sedan var ju frågan, vart skulle vi sitta? Jag kollade runt medans vi gick igenom matsalen. Jag kände en hand på min arm och stannade och kollade ner på den som stoppat mig. Och jag trodde jag skulle dö , för det var ett par klarblå ögon som kollade upp på mig. Den snygga killen!

- if you want to , you can sit here with us? Sa han frågande med sin underbara brittiska accent.

Jag kollade bak mot Anna , men hon var inte där utan hade redan satt sig vid bordet. Så jag ryckte på axlarna och satte mig brevid killen som hade hoppat åt sidan för att ge plats åt mig.

Det satt tre andra vid bordet förutom Jag, Anna och killen. Två killar till och en tjej. Anna hade börjat prata med tjejen en utav killarna. dehade  tydligen också hade valt musik delen och inte skådis delen som jag. Tjejen var lång med rött hår och gröna ögon , så fint! Och killen på Annas andra sida såg , ja exact likadan ut som tjejen. Förmodligen var de syskon eller tvillingar. Den andra killen var blond , och var väldigt lik den andra killen till sättet , men den snygga killen var dock brunett.

-My name is Josh Brandon but you can call me J.B.

-Nice to meet you Justin Bieber, Sa jag med ett lende.

Han skratade.

-Like I never heard that before, sa han och blinkade med ögat, But what's your name?

-Charlotta Johansson, det var helt omöjligt att säga på engelska så jag sa det med svensk dialekt, But you can call me Char.

Han log och fick en glimt i ögat. I'm just saying , that smile!

-Nice to meet you Cher lloyd, sa han

-Like I never heard that before! Sa jag och härmade han. But it spells with an a , like Cha-ar.

-Okey Cha-ar, you arren't from England right? 

-What caught me? Sa jag och log.

-your accent, name and your face, sa han och fick en glimt i ögat.

-My face? Sa jag oförstående.

-Yhe , somone so beautiful must come from haven, sa han och blinkade.

Och jag blossade upp, gud jag måste sett ut som en tomat.

-Ehh, I'm from.. eh, Sweden... stammade jag fram.

Han slog ut med armarna och log.

-That explayn everything! Girls from Sweden is alvays beautiful. Sa han och kollade in i mina ögon så jag jag rodnade ännu mer. 

-Lotta, you blushing! Sa Anna och kollade på oss.

-ehmnn.. Jag fick inte fram et ord utan satte händerna framför ansiktet för att dölja rådnaden.

Alla andra började skratta , men det gjorde inget.

Jag kollade upp och möttes Annas ögon som glittrade upphetsat. Jag hade inte haft en kille på typ 5 år och hon såg direkt vad jag kände för honom. 

- What's your name, are you also from Sweden?

-Anna Martineau, but just say Anna,yes I'am, sa Anna och log.

-Ok , nice to meet you Anna , I'm Josh Brandon. But please call me J.B.

-J.B? Sa Anna och log större, hon var även en stor Beliber.

-I know, I know, Sa han och skrattade och vi andra stämde in.

-My name is Samantha Allen is is my brother P.J .

- Are you twins? frågade Anna nyfiket.

-Yes , we are. we're from Canada but we moved to England for two years ago.

Vi andra nickade.

-And I'm Xander James and I'm from the U.S.A, but I moved to England araund 10 years ago, Sa den andra killen Xander.

-And Xander and I have been best friend sience then, am I right mate?  Frågade Josh.

-yes you are! Svarade Xander glatt och knuffade till Johs med armbågen

-How long have you known each other? Frågade Xander.

-Ehmnn, I moved to Gothenburg when I was around 4 years old and we met each other for the first time when we was 5 or 6, sa Anna

- Yhe , and it was when we were 9 we become bestfriends! Am I right mate?

- Oh yes you are! Vi slog give-me-five över bordet och alla började skratta för att vi gjorde likadant som killarna. 

- Okey , now an important question. have you take sing or act? Frågade Sam.

-I have chose sing! Sa Anna snabbt och glatt!

-Me to! Svarade Sam och P.J samtidigt.

-Oh my god, great! Sa Anna och log.

-I have chose act , like J.B, Sa Xander och log.

-And you? Frågade Josh mig.

-I have also chose act. sa jag.

Josh sprack upp i ett leende. Och såg på mig med en blick jag inte riktigt kunde tolka, men jag kunde känna fjärlilarna i magen!

 

Sedan slöt vi oss i små samtal med varandra medans vi fortsatte äta. Jag fortsatte prata med Josh. Och vi hade väldigt roligt medans vi pratade, och det tyckte tydligen skolklockan också och var så eleak att den ringde.

-Oh no, sa jag och hängde teatriskt med huvudet. och Josh skrattade.

-hey , before you go. I wonder if you want to come to a party this weekend? it's on saturday , a friend of me have her own house and it's going to have a big poolparty!

-Poolparty? now? Sa jag och tänkte på hösten.

-here comes the good part, it's inside! She have the pool inside her house! Sa Josh glatt.

-Okey , but when you ivite me you invite Anna. It's a roule! Sa jag.

-Ofcoure! So do you want to come? Han bet sig i läppen. Oh guud vad snygg han var!

-Yhe sure! Sa jag och log.

Josh sprack upp i ett stort leende och det lyste i hans ögon.

-Oh my god, that's great!

jag skrattade för att han bara såg så slmänt söt ut. 

-Lotta! hörde jag Anna ropa.

-Kommer! Ropade jag över axeln.

Jag skulle just gå när Joch tog tag i min arm.

-Why did she caled you Lotta?

-ehh , It was my nickname in Sweeden.

-Okey , it's beautiful. Sa Josh och jag rodnade , igen.

-Emnn, I must go now. Bye! Sa jag och sprang snabbt därifrån till Anna.

-Du rodnar igen! Sa hon och kollade på mig med ett lendee.

-I know... Han är bara så söt och snygg och jaa...jag kunde inte hitta ett passande ord.

-Jävla underbar? Sa Anna

-Ja! Jävliigt underbar! Sa jag och log, Förstår du?

-Ja det gör jag , sa Anna och log men sedan blev hon alvarlig, men kom ihåg att du måste lära känna honom först, ta det lungt och rusa inte iväg.

- vad är det jag hör? var det värkligen Anna som pratade så ansvarsfullt? Min Anna Victoria Martineau? Sa jag och skarattade.

-Nej men Charlotta! Jag är seriös!

-Jag vet förlåt Anna. Jag lovar att jag ska lära känna honom först!

-Bra , sa hon belåtet.

-Och jag kommer ha mycket tid till det på lördag!

-Va? Sa hon oförstående.

-Ja , han bjöd mig-oss- på en fest! Sa jag och log. Anna som aldrig tackade nej till en fest blev också glad.

-Whiii vad roligt! Nu ska vi se vilka fester London sing and act har att erbjuda! Sa hon och gjorde några danssteg.

Vi skrattade och gick vidare mot mattematiksalen.

 

_______________________________________________________________________________________

Sådär, Kapiel 4 ! varsegod!

Tyvärr var det ingen som anmälde sig till tävligen så jag fick ta andra namn (synd för er) .

Men ni fick ändå kapitel 4 som utlovat , och detta är lite längre.

Skriv gärna vad ni tycker i en komentar nedan och håll utkik efter nästa kapitel som kommer handla om festen :)

With love , Alma