MinaFinaNoveller

Jag kommer skriva några noveller här på denna bloggen! Och denna novellen är en 1D fanfic som handlar om Charlotta och hennes kompis Anna som får chansen att åka till England för att få gå på 'London sing and act' . Vill du veta mer? Läs prologen och sedan bli helt fast i min nya novell! with love , Alma

Kapitel 2 "Smart Sara"

Kategori: Nothing is forever

Även fast Sara försökte , så gick det inte att hålla sams med Max . Redan efter 20 min i bilen blev det som vanligt bråk , och som vanligt så tog Saras mamma Maxs parti. Och som vanligt blev Sara på så dåligt humör att hon inte pratade med dem på hela bilresan utan kollade ut genom vindrutan och på regnet som hade börjat falla utanför.
"skönt att komma bort från allt sånthär , och istället ligga i två veckor på en strand och suga i sig solens varma strålar " tänkte hon och log . När Saras mamma frågade henne varför blev hon trumpen igen och svarade inte . Saras mamma suckade och fortsatte köra.

Efter en halvtimma till var dem på Arlanda. Det hade slutat regna men det låg stora pölar som Sara noga undvek.
-Gumman , kan du hämta en bagagevagn ? Frågar Saras mamma .
Sara muttrar och går och hämtar en bagagevagn och puttar den mot bilen så att det är en hårsmån från att lämna en repa.
- Här, en vagn till dina jävla väskor.
-Tack gumman, svarar Saras mamma utan att bry sig om sin arga dotter.

Inne på flygplatsen sätter de sig i vänthallen i väntan på planet. Där ser de att det är en och en halv timma kvar till man får gå på planet! Oh , smart mamma man har ! I väntan så frågar mamma Max :
-Maxi gubben , kan du köpa mamma två påsar bilar ?
Max kollar upp fån sin Kalle Anka-tidning.
- Kalla mig inte så ! Jag är inte fem år !
Sara som fortfarande var lite sur svarade.
- säket ? Du beter dig som det ...
Men Max var inte sen att kontra:
- är det jag som är omogen ? Jag är kanske 6 år yngre än dig , men jag har iallafall kysst någon !
Aj.
- NEJ NU RÄKER DET ! Sara gå och köp två påsar bilar åt mig är du snäll ..
- Men..
- du kan också köpa en tidning själv om du vill .
Sara sken upp . Den nya Frida-tidningen måste ju ha kommit nu !
- okej då .
Sara tog pengarna från hennes mammas utsträckta hand och gick mot pressbyron.
Hon tänkte på det som hennes halvbror sagt. Att hon aldrig hade kysst någon. Det som smärtade mest var ju att det var sant , hon hade aldrig kysst någon. Iallafall en riktig kyss , för att pussa sin pojkvän när man var 8 räknad lixom inte . Och det vär även då hon senast hade en pojkvän. Det var väl inte så att ingen tyckte om henne , hon hade många killkompisar . Hon hade bara inte hunnit med en kille. Sara ville in på veterinärhögskolan , och då måste man ha toppbetyg.
Sara gick in på pressbyron och tog två påsar bilar till sin mamma. Och som hon trodde hade nya numret av Frida kommit ut .
Hon ställde sig i kön, den var minst en mil ! Hon suckade och förberedde sig för den långa väntan...
Efter 15 min var det Saras tur . Hon la fram varorna . Kassörskan skannade in varorna.
- det blir hundratio kroner.
Sara stirrade ner på hundralappen i sin hand .
-eh , jag har bara 100...
Sara kände hur rådanden steg i ansiktet . Fyfan vad pinsamt !
- jag kan betala resten, hör hon bakom sig. Sara vänder sig om , hon tror hon ska dö ! Bakom henne står den snyggaste killen hon någonsin sätt ! Han är närmare 1.80 , en bra bit längre än Sara på sina 1.71 cm. Han har svart lagom spretigt hår och nötbruna ögon. Och han ser jävligt vältränad ut . Sara kommer på sig med att stirra och kollar bort lite grann och känner hur rådbaden når öronen . Hon ser säkert ut som en uppsvälld tomat i ansiktet.
Den snygga killen sträcker fram en tia mot kassörskan. Hon kollar på honom men tar emot tian och lägger Saras grejor i en kasse som hon sedan ger Sara. Sara tar snabbt påsen och får ut . Då kommer hon på att hon inte tacka honom!
Ha
Om ställer sig utanför pressbyron och väntar på att killen ska komma ut . Hon missar honom nästan.
- hey du !
Killen tittar upp mot henne .
- hej på sig med, säger han med ett leende som visar upp en rad perfekta vita tänder.
- Jag ville bara säga tack. Jag heter Sara.
Hon ler lite prövande och till sin lättnad ler han tillbaka.
- Det var inget . Jag heter Dave.
- ah , men tack endå.
Tystnaden lägger sig.
- men jag måste gå nu , mitt plan får snart , avbryter Dave
- okej, hej då .
- Hej då .
Dave går iväg. Sara är lite förlamad ett tag inan hon kollar mot klockan. Skit , planet går om 30 min ! Sara springer lite sagts mot vänthallen där mamma och Max sitter. Då slår det henne , hon kuse frågat vart han skulle.
Smart Sara ...

Kommentarer

  • nathaliedenbästamartineau säger:

    känner igen det där lite.. ! haha.

    2012-05-13 | 19:13:31
    Bloggadress: http://nattstad.se/Nattaans

Kommentera inlägget här: